Metro - Nyheter

    Horoskop – söndag 26 maj


    Väduren (21 mars – 20 april) Du kan du har vind i seglen. De planetariska impulserna är övervägande goda. Oxen (21 april – 21 maj)Oxar känner sig nu beredd att ändra åsikt om det mesta. Stå på dig. Tvillingarna (22 maj – 21...

    Väduren (21 mars – 20 april)
    Du kan du har vind i seglen. De planetariska impulserna är övervägande goda.

    Oxen (21 april – 21 maj)
    Oxar känner sig nu beredd att ändra åsikt om det mesta. Stå på dig.

    Tvillingarna (22 maj – 21 juni)
    Något har grumlat ditt omdöme. Omge dig med vänner så hälften vunnet.

    Kräftan (22 juni – 23 juli)
    De som känner dig säger att du är präglad av starka kontroverser.

    Lejonet (24 juli – 23 augusti)
    Den kan vara svårt att bestämma sig för en konsekvent linje. Ta hjälp av nära och kära.

    Jungfrun (24 augusti – 23 september)
    Ibland kan det vara viktigt att sikta in dig på ditt mål. Något har grumlat ditt omdöme.

    Vågen (24 september – 23 oktober)
    Du ser klart och logiskt på det mesta. Vissa husliga angelägenheter kräver din uppmärksamhet.

    Skorpionen (24 oktober – 22 november)
    De planetariska impulserna är övervägande goda. En bra dag väntar.

    Skytten (23 november – 20 december)
    Du kan behövar vara på din vakt. Du bör inte dra några förhastade slutsatser!

    Stenbocken (21 december – 20 januari)
    Många stenbockar känner sig oroliga. Det kan visa sig att du behöver hålla sig till sanningen.

    Vattumannen (21 januari – 19 februari)
    I vattumannens tecken antyds det att dagen kan föra med sig något överraskande.

    Fiskarna (20 februari – 20 mars)
    Många fiskar känner sig nu lite väl principfasta. Det skadar aldrig att inse att konkurrensen hårdnar.

    Horoskop – lördag 25 maj


    Väduren (21 mars – 20 april) Du ser dig själv som lätt distraherad. Möjligen kommer du att behöva ta del av vissa överraskande upplysningar. Oxen (21 april – 21 maj)Du känner dig ensam – men oroa dig inte. Någon står dig...

    Väduren (21 mars – 20 april)
    Du ser dig själv som lätt distraherad. Möjligen kommer du att behöva ta del av vissa överraskande upplysningar.

    Oxen (21 april – 21 maj)
    Du känner dig ensam – men oroa dig inte. Någon står dig närmare än på länge.

    Tvillingarna (22 maj – 21 juni)
    Många tvillingar har just nu en benägenhet att känna tacksamhet för sin egen tillvaro.

    Kräftan (22 juni – 23 juli)
    Du funderar på en kursändring. Du bör inte dra några förhastade slutsatser!

    Lejonet (24 juli – 23 augusti)
    Planer som legat på hyllan hamnar åter på dagordningen, kontroverser kan lätt uppstå.

    Jungfrun (24 augusti – 23 september)
    Många jungfruar känner sig nu villrådiga. Det gäller att spela på din intuivitet.

    Vågen (24 september – 23 oktober)
    Ett problem på hemmaplan kräver troligen speciella åtgärder.

    Skorpionen (24 oktober – 22 november)
    Gå försiktigt tillväga i dag och du kan få oväntad uppbackning av Fru Fortuna.

    Skytten (23 november – 20 december)
    De astrala influenserna kommer att få dig att inse att du behöver vara på din vakt.

    Stenbocken (21 december – 20 januari)
    Du är inne i en ganska produktiv fas, dagen kan komma att föra med sig en överraskning.

    Vattumannen (21 januari – 19 februari)
    Vattumän är just nu i behov av att göra prioriteringar. Tänk efter innan du får för dig att göra något.

    Fiskarna (20 februari – 20 mars)
    Dagen tycks kunna föra med sig något speciellt för din del! Du är i behov av överraskningar.

    Här är Sveriges dyraste adresser – exklusiv stadsdel i topp

    Här är Sveriges dyraste adresser – exklusiv stadsdel i topp


    Vill du bo dyrt ska du främst söka dig till Östermalm eller Bromma i Stockholm. Det visar en undersökning från Fastighetsbyrån, som har tagit fram Sveriges dyraste adresser. "Efterfrågan på de riktigt exklusiva adresserna är generellt stabil",...

    Vill du bo dyrt ska du främst söka dig till Östermalm eller Bromma i Stockholm. Det visar en undersökning från Fastighetsbyrån, som har tagit fram Sveriges dyraste adresser. "Efterfrågan på de riktigt exklusiva adresserna är generellt stabil", säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

    Tillsammans med Svensk Mäklarstatistik har Fastighetsbyrån tagit fram en lista över de dyraste adresserna i Sverige, både gällande kvadratmeterpriser och slutpriser.

    Och det är, föga överraskande, Östermalm i Stockholm som toppar lägenhetstoppen.

    LÄS MER: Ny kartläggning: Här är dyraste tunnelbanestationerna att bo vid

    Samtliga adresser på topplistan är belägna i den exklusiva stadsdelen och flera av dem ligger i anslutning till Strandvägen.

    – Omsättningen på gräddhyllorna är låg och det finns ofta motiverade köpare när exklusiva objekt kommer ut på marknaden. Normalt handlar det om gator i centrala och prestigefulla områden med äldre, alternativt nybyggda, fastigheter, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, i ett pressmeddelande.

    Exklusiva villaområden i topp

    Kvadratmeterpriserna på de dyraste gatorna tar sig i snitt upp emot 115 000 kronor/kvadratmeter. En tvåa på 45 kvadratmeter skulle med ett sådant kvadratmeterpris landa på drygt 5,2 miljoner kronor.

    Fastighetsbyrån har även tittat närmare på de dyraste adresserna räknat i slutpriser, alltså faktiska kronor och ören. På topplistan återfinns flera av Stockholms mer eftertraktade villaområden.

    LÄS MER: Tre experter: Så blir bostadsmarknaden 2019

    Framför allt är det Bromma som dominerar listan med fem av de tio dyraste adresserna. Även Lidingö, Täby och Danderyd finns representerade med några av landets dyraste adresser.

    – Man måste komma ihåg att det finns flertalet gator och områden i Bromma där snittpriserna är högre än de som listas här. Det kan till exempel röra sig om korta eller riktigt exklusiva gator där det kanske sker max en försäljning per år, och som därmed inte kommer med i statistiken, säger Pär Gunnarsson på Fastighetsbyrån Bromma.

    Dyra lägenheter i Göteborg – dyra villor i Vellinge

    Sammanställningen från Fastighetsbyrån innehåller även mer rikstäckande information där de dyraste adresserna i varje län listas.

    LÄS MER: Lista: De bostäderna var dyrast 2018

    Här kan man bland annat se att Arkivgatan i Göteborg har de högsta kvadratmeterpriserna utanför huvudstaden. Och tar man helt bort storstäderna utmärker sig Vellinge i statistiken med snittpriser på Sjögatan som närmar sig 10 miljoner kronor.

    Sveriges dyraste adresser

    Dyrast kvadratmeterpriser (kr/kvm):

    1 ULRIKAGATAN Stockholm, Östermalm 115 467 2 KAPTENSGATAN Stockholm, Östermalm 115 000 3 ÖSTERMALMSTORG Stockholm, Östermalm 114 654 4 FLORAGATAN Stockholm, Östermalm 114 111 5 STORGATAN Stockholm, Östermalm 113 920 6 GREVTUREGATAN Stockholm, Östermalm 111 565 7 STYRMANSGATAN Stockholm, Östermalm 111 157 8 LINNÉGATAN Stockholm, Östermalm 110 931 9 NYBROGATAN Stockholm, Östermalm 110 615 10 KARLAVÄGEN Stockholm, Östermalm 110 574

    Dyrast snittpriser (kr)

    1 BRÖTVÄGEN Stockholm, Bromma 15 441 667 2 HAGSTIGEN Stockholm, Lidingö 15 080 000 3 DRAKSKEPPSVÄGEN Stockholm, Täby 14 400 000 4 NYÄNGSVÄGEN Stockholm, Bromma 13 866 667 5 THALIAVÄGEN Stockholm, Bromma 13 680 000 6 GRÄVLINGSVÄGEN Stockholm, Bromma 13 480 000 7 FREJAVÄGEN Stockholm, Danderyd 13 440 000 8 IGELKOTTSVÄGEN Stockholm, Bromma 12 358 000 9 KARPVÄGEN Stockholm, Lidingö 11 990 000 10 PETTERSBERGSVÄGEN Stockholm, Mälarhöjden 11 662 500

    Dyrast kvadratmeterpriser per län (kr/kvm):

    1 ULRIKAGATAN Stockholms län 115 467 2 ARKIVGATAN, GÖTEBORG Västra Götalands län 81 511 3 SANDGATAN, LUND Skåne län 77 937 4 BERGGRÄND Gotlands län 69 172 5 SKIERS LODGE, ÅRE Jämtlands län 65 912 6 GROPGRÄND, UPPSALA Uppsala län 62 983 7 SLOTTSHOLMSVÄGEN, VÄSTERVIK Kalmar län 60 161 8 VALVIKAVÄGEN, VARBERG Hallands län 58 393 9 GULA BYN, MALUNG-SÄLEN Dalarnas län 54 827 10 NANNA SVARTZ GATA, LINKÖPING Östergötlands län 49 932 11 HAVSFRUGATAN, VÄSTERÅS Västmanlands län 48 800 12 EKGATAN, JÖNKÖPING Jönköpings län 46 991 13 SKEPPARGATAN, UMEÅ Västerbottens län 42 910 14 VILLAGATAN, TROSA Södermanlands län 42 766 15 RÅDMANSGATAN, ÖREBEO Örebro län 41 823 16 FREGATTGATAN, SUNDSVALL Västernorrlands län 40 364 17 SJÅAREGATAN, GÄVLE Gävleborgs län 39 968 18 PACKHUSALLÉN, KARLSTAD Värmlands län 37 652 19 WENNERBERGSGATAN, VÄXJÖ Kronobergs län 35 558 20 KUNGSGATAN, LULEÅ Norrbottens län 35 375 21 BASTIONSGATAN, KARLSKRONA Blekinge län 32 707

    Dyrast snittpriser per län (kr)

    1 BRÖTVÄGEN, BROMMA Stockholms län 15 441 667 2 SKÅRSGATAN, GÖTEBROG Västra Götalands län 10 850 000 3 SJÖGATAN, VELLINGE Skåne län 9 750 000 4 S:THANSGATAN, VISBY Gotlands län 7 995 833 5 VASAGATAN, UPPSALA Uppsala län 6 889 091 6 GAMLA KYRKSTIGEN, KUNGSBACKA Hallands län 6 883 500 7 HÖGABERGSVÄGEN, NORRKÖPING Östergötlands län 6 290 000 8 VILLAGATAN, TROSA Södermanlands län 5 707 143 9 SJÅAREGATAN, GÄVLE Gävleborgs län 5 689 286 10 SÖRBYALLÉN, ÖREBRO Örebro län 5 482 500 11 LINDSKÄRSVÄGEN, VÄSTERÅS Västmanlands län 5 404 167 12 SKIERS LODGE, ÅRE Jämtlands län 5 356 228 13 RINGVÄGEN, UMEÅ Västerbottens län 4 844 000 14 GRIPENBERGSGATAN, JÖNKÖPING Jönköpings län 4 538 333 15 SLOTTSHOLMSVÄGEN, VÄSTERVIK Kalmar län 4 409 286 16 VILLAGATAN, KARLSTAD Värmlands län 4 370 714 17 TROLLDALEN, MALUNG-SÄLEN Dalarnas län 4 258 214 18 NORRLIDSGATAN, SUNDSVALL Västernorrlands län 3 740 208 17 TRYSÉNS GRÄND, LULEÅ Norrbottens län 3 730 000 20 SÖDERLEDEN, VÄXJÖ Kronobergs län 3 637 000 21 KUNGSGATAN, KARLSHAMN Blekinge län 2 964 167

    Källa: Fastighetsbyrån/Svensk Mäklarstatistik

    Experterna: De blir de stora frågorna i EU

    Experterna: De blir de stora frågorna i EU


    Säkerhetspolitik, populistiska partier och effekterna av Brexit. EU har flera stora utmaningar under de kommande åren, Metro har pratat med två statsvetare om de stora frågorna för unionen. Det finns flera stora frågor EU kommer att behöva ta...

    Säkerhetspolitik, populistiska partier och effekterna av Brexit. EU har flera stora utmaningar under de kommande åren, Metro har pratat med två statsvetare om de stora frågorna för unionen.

    Det finns flera stora frågor EU kommer att behöva ta ställning till under de kommande åren, menar statsvetarna Sofie Blombäck och Péteris F Timofejevs. Bland annat den allt mer infekterade klimatdebatten. Men även relationen till Ryssland

    – Det vi såg 2014 var att Ryssland ockuperade Krimhalvön och det fördömdes av EU, vilket var lite överraskande eftersom inte alla länder är per definition negativa till samarbete med Ryssland. Det kommer bli en viktig fråga. Kommer EU behålla sin enighet gentemot Ryssland, säger Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.

    Hur EU kommer att hantera Rysslandsfrågan återstår att se. Foto: TT/ TASS Flera prövningar framöver

    EU måste även ta ställning till huruvida de ska utöka samarbetet med Kina eller inte.

    – Kina har försökt att på olika sätt övertyga vissa länder att de kan bistå med utvecklingen av exempelvis 5G-nätverk. USA har sagt att det är ett stort säkerhetshot och rekommenderar inte att samarbeta med Kina i frågorna, säger Péteris F Timofejevs och fortsätter:

    – Kina har också påpekat att de kan tänka sig ett samarbete kring kritisk infrastruktur, alltså att köpa upp eller få kontroll över infrastruktur i EU. Det kan medföra vissa problem.

    LÄS MER: Så röstar du i EU-valet 2019 – steg för steg

    Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitetet, tror även att säkerhetspolitiken, debatten om fri rörlighet och migrationen kan skapa friktioner inom EU.

    – Hur ska man kunna samarbeta när man inte är överens? Vi har exempelvis konflikten mellan EU-länderna och Ungern. Sedan är det frågan om fri rörlighet, som dessutom är kärnan i själva EU-samarbetet. Vi har i dag gränskontroller in till Sverige som inte alls är i linje med målet om fri rörlighet, säger Sofie.

    LÄS MER: Här är allt du behöver veta inför EU-valet 2019

    Populismen inte ett hot

    Metro har tidigare skrivit om Steve Bannons försök att ena högerpopulister i EU med målet att öka länders självbestämmande och stärka gränserna. Rörelsen som kallades The Movement rann ut i sanden, men blev i starten en världsnyhet. Skulle populismen öka ännu mer och var det början på slutet för EU?

    Steve Bannon tillsammans med Front Nationals partiledare Marine Le Pen. Foto: TT.

    Péteris F Timofejevs menar att även om stödet, till framförallt högerpopulister, ökat under åren är det inte tillräckligt stort för att skapa någon större konflikt.

    – Det finns vissa som menar att högerpopulistpartier är ett hot. Men jag tror nog inte att de någonsin skulle få så pass mycket stöd att de skulle kunna utgöra ett hinder eller på något sätt medverka till att avskaffa EU, säger han.

    LÄS MER: Viktigaste frågorna i EU-valet enligt väljarna

    Sofie Blombäck håller med. Enligt hennes forskning har populismen de senaste fem åren ökat i vissa länder, men i andra inte alls. I det stora hela är det alltså en relativt liten ökning.

    – Tittar man på hur Europaparlamentet kommer att se ut efter valet så kommer det nog finnas fler partier som skulle betecknas som populistiska av forskare. Både på höger- och vänsterkanten. Men de kommer ju inte vara de som sätter europaparlamentets politiska ståndpunkter, säger Sofie Blömbäck.

    Under årets valkampanj är det flera EU-kritiska partier som tonat ner sin retorik. Nu pratas det inte längre om att träda ur EU, utan att reformera det.

    – Det finns framförallt många krafter som vill förändra EU och göra det till mindre av vad det är i dag. Det är ju ganska många partier som ställer upp i det här valet under någon variant av ”Mindre EU, mer medlemsländer”, säger Sofie Blombäck.

    LÄS MER: Ny undersökning: Därför röstskolkar väljare i EU-valet

    Problemet för populisterna är att de är splittrade. Både på höger- och vänsterkanten. Det gör det svårt för dem att förändra arbetet.

    – Man kan säga att de påverkat vissa beslut och vissa partiers förhållningssätt. Men jag skulle inte vilja påstå att påverkan varit så pass stor, säger Péteris F Timofejevs.

    – De är inte överens om jättemycket. Faktumet att de finns på både höger- och vänstersidan pekar på att de har väldigt olika åsikter. De vill flytta kompetens från EU till medlemsstaterna, men de är inte överens om vilka eller hur det ska gå till, säger Sofie Blombäck.

    LÄS MER: EU-valet 2019: 15 viktiga ord och begrepp att ha koll på

    Kan populismen då utgöra ett verkligt hot gentemot EU? Inte direkt, menar Sofie Blombäck. På sin höjd kan de sakta ner arbetet.

    – De kan inte driva igenom egna saker, men de kan möjligtvis bromsa beslut. Den möjligheten beror väldigt mycket på de andra partiernas inställning. Populister får inflytande när etablerade partier släpper in dem, säger hon.

    Brexit – ett avskräckande exempel

    Något som skakade om Europa var Brexit. Det hade länge diskuterats om ett utträde, men för många var det ett helt otänkbart scenario att Storbritannien faktiskt skulle lämna unionen. Men den 24 juni 2016 stod det klart, efter en folkomröstning. Drygt 52 procent röstade för att lämna EU. Folket hade sagt sitt.

    Det började talas om en dominoeffekt. Fler och fler länder skulle vilja lämna EU nu när Storbritannien valt att packa sina väskor.

    LÄS MER: Ledarskribenter: De partierna blir vinnare och förlorare i EU-valet

    I Sverige letade ordet ”Swexit” sig in bland ledarkrönikor och hashtags i Facebookgrupper. Men här höll EU ihop. Man slöt sig och agerade tillsammans, enligt Péteris F Timofejevs.

    – EU bestämde sig från början att hålla ihop och se till att Storbritannien får träda ur om de vill, men man skulle se till att de länder som ekonomiskt, kulturellt eller liknande, står nära Storbritannien inte skulle påverkas på ett betydelsefullt sätt. På sätt och vis har EU hanterat processen på ett föredömligt sätt, säger Péteris.

    LÄS MER: Han skulle ena Europas högerpopulister i The Movement – men vad hände?

    Tre år har gått sedan Brexit drog igång. Det blev aldrig någon dominoeffekt. Möjligtvis har hela processen blivit ett slags avskräckande exempel för de länder som kanske var och nosade i ett utträde till följd av Storbritanniens beslut.

    Brexit har alltså inte varit ett hot gentemot EU, enligt Sofie Blombäck och Péteris F Timofejevs. Det har snarare fått motsatt effekt.

    Enligt en opinionsundersökning från Kantar har man undersökt stödet till EU bland de 28 medlemsländerna. Undersökningen, som publicerades i The Independent i slutet av april, visar att det fortfarande finns ett starkt stöd för fortsatt medlemskap i EU.

    Brexit har varit en riktig vattendelare. Även bland britterna. Foto: TT/ SOPA Images.

    Det är bara i ett fåtal länder där stödet minskat, bland annat Frankrike och Italien. I Sverige låg stödet för att stanna kvar i EU på 89 procent.

    – Man har frågat sig vad man får ut av sitt EU-medlemskap. När det börjar dyka upp rubriker om att det blir svårt att åka på chartersemester och svårt att få sina mediciner importerade börjar man fundera, säger Sofie Blombäck och fortsätter:

    – Det var nog aldrig realistiskt att Brexit skulle starta en kedjereaktion, även om många som förespråkade Brexit hoppades på det.

    – Jag tror inte att det kommer bli fler krav på utträde efter Brexit. Anledningen till det är att Brexit visar hur svårt det är för ett land som har gått med i EU att träda ur på ett ordnat och smärtfritt sätt. Brexit har nog snarare varit skälet till varför stödet till EU och EU-samarbetet i Sverige gått upp, säger Péteris F Timofejevs.

    LÄS MER: Ny undersökning: Starkt stöd för fortsatt EU-medlemskap

    Storbritannien har fram till 31 oktober på sig att komma överens om ett avtal för utträdet. Går vägen kan det skapa en ny debatt kring utträde.

    – Om Storbritannien klarar sig bra så kommer ju det att ge stöd för de som vill att deras respektive land ska lämna. Men som det är just nu är det bara besvärligt. Man vill inte försätta sig i den situationen, säger Sofie Blombäck.

    Ny undersökning: Få barn pratar med sin pappa

    Ny undersökning: Få barn pratar med sin pappa


    Bara tre procent av barn mellan 12 och 18 år väljer att prata enbart med sin pappa när de har bekymmer, enligt en undersökning från SCB. "Vi män tränas inte till att lyssna" säger pappaaktivisten Svante Tidholm.När det gäller barn som pratar...

    Bara tre procent av barn mellan 12 och 18 år väljer att prata enbart med sin pappa när de har bekymmer, enligt en undersökning från SCB. "Vi män tränas inte till att lyssna" säger pappaaktivisten Svante Tidholm.

    När det gäller barn som pratar med både sin mamma och pappa är siffran relativt hög. 61 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna har valt detta alternativ när SCB ställer frågan vem av föräldrarna barnen pratar med när de har bekymmer eller är oroliga.

    LÄS MER: Debatt: Pappor – pratar ni med era barn? 

    27 procent av barnen pratar enbart med sin mamma, en betydligt högre siffra än de tre procent som väljer att bara prata med sin pappa.

    – Vi män tränas inte till att lyssna eller prata med andra. Det här gäller inte bara våra barn utan för alla omkring oss, kvinnor och vänner. Vi lär oss att tänka på oss själva medan kvinnor lär sig vara omsorgsfulla och ta hand om andra, säger Svante Tidholm, projektledare på organisationen MÄN.

    Vem av föräldrarna barnen pratar med när de har bekymmer eller är oroliga: Källa: SCB, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden

    LÄS MER: Undersökning: Nästan en tredjedel vill ta bort ”pappamånaderna”

    Flera skäl varför

    SCB presenterar flera orsaker till varför barnet vänder sig till en förälder och inte den andra. Till exempel kan det bero på att det är vanligare för barn som bor med en ensamstående förälder att bara bo hos sin mamma, vilket gör det lättare att vända sig till henne vid problem.

    Enligt Svante Tidholm, som själv har tre döttrar mellan 8 och 16 år finns det flera faktorer som spelar in när det gäller pappors relation till sina barn:

    – Barn växer upp i en miljö som är kvinnodominerad, om man tittar på förskolor och skolor. Det är likadant i vuxenvärlden och i medier, där visar man ofta kvinnor som mer omhändertagande. Jag tror många pappor skulle vilja vara mer med sina barn och lyssna på dem, men barnen kanske inte har den bilden av pappor själva.

    Så kan trenden brytas

    – Allt börjar när barnen är små, man måste lyssna aktivt på dem och visa att man vill finnas där för dem. Det är inte lätt, många av oss kanske själv inte har haft pappor som gjort det för oss så det är helt nytt för många, säger Svante Tidholm.

    Organisationen MÄN jobbar med pappagrupper, där män samlas för att prata om sina erfarenheter som föräldrar.

    – Det har visat sig vara väldigt betydelsefullt att pappor ser och kan spegla sig i varandra i hur det är att vara förälder. I många undersökningar syns en isolering bland män, att de inte har någon att prata med själva. Att prata med sina killkompisar om sitt föräldraskap är inget man gör direkt, det är inget man får status för att vara bra på.

    LÄS MER: Nisse Edwall: Fem saker någon borde berättat innan jag blev pappa

    Japans ambassadör: Japaner älskar konceptet ”lagom”

    Japans ambassadör: Japaner älskar konceptet ”lagom”


    Japans ambassadör i Sverige, 64-årige Shigeyuki Hiroki, blev något av en snackis på internet efter att han på Twitter sagt att Pikachu kändes som hans son. Metro har pratat med ambassadören om pokémon, filosofin kring ”lagom” och varför fika...

    Japans ambassadör i Sverige, 64-årige Shigeyuki Hiroki, blev något av en snackis på internet efter att han på Twitter sagt att Pikachu kändes som hans son. Metro har pratat med ambassadören om pokémon, filosofin kring ”lagom” och varför fika är den bästa svenska traditionen.

    Shigeyuki Hiroki har, sedan han blev ambassadör i Sverige i oktober förra året, blivit något av en kändis på Twitter. Hans tweet om kärleken till pokémon har gillats nästan 2000 gånger.

    Första gången jag såg Pikachu kändes det som att han var min son. När Pokémon Go släpptes 2016 fick Pikachu och de andra figurerna miljontals
    nya vänner världen över. Nu vill jag gärna se filmen om Detective Pikachu.#Sverige #Pikachu #Pokemon #DetectivePikachu #PokemonGO pic.twitter.com/2dbDRomtiV

    — Japans Ambassadör i Sverige (@japanisverige) 6 maj 2019

    Inne i den japanska ambassaden är det dock svårt att se att den 64-årige ambassadören skulle ha minsta intresse av populärkultur såsom anime, men Shigeyuki Hiroki berättar stolt att han har sett alla de 21 pokémonfilmerna – flera gånger om.

    – De bästa filmerna är den tionde och elfte. Den elfte filmen handlar om de nordiska länderna.

    LÄS MER: Nej, det här trafikkaoset är inte orsakat av Pokémon Go

    Även om de klassas som underhållning för barn, menar han att det finns en djupare mening i filmerna.

    – De är inte bara underhållning, det är en spirituell upplevelse, säger Shigeyuki Hiroki och fortsätter:

    – Man följer med karaktärerna. Ash (huvudkaraktären reds.anm) växer, skaffar vänner och lär sig nya saker.

    Shigeyuki Hirokis favoritpokémon är Pikachu. Foto: Siri Amram. Har varit diplomat i 40 år

    Shigeyuki Hiroki har själv skaffat sig vänner över hela världen genom sitt arbete som diplomat, något han har varit i 40 år.

    Det var ett yrke han bestämde sig för att sträva efter redan som tonåring.

    – I gymnasiet var vi på en skolutflykt och besökte Hiroshima och Nagasaki. Jag var så chockerad över vad som hade hänt och tragedin de som bodde där fick uppleva, säger han och fortsätter:

    – Jag bestämde mig då för att jag ville jobba för fred. Det är därför jag blev diplomat.

    LÄS MER: Hon har skapat Daenerys ikoniska look: ”Ingen vill titta på ”Game of thrones” med mig”

    Han fick inte själv välja vilket land han skulle bli ambassadör i. Det var något som Japans regering valde åt honom. Men Shigeyuki Hiroki är långt från besviken.

    – Jag blev väldigt glad när jag blev ambassadör i Sverige. Jag hörde att det var landet Raoul Wallenberg, som räddade många judar under kriget, kom från.

    Många likheter mellan Sverige och Japan

    Enligt ambassadören finns det många likheter mellan Sverige och Japan. Inte minst när det gäller människorna.

    – Svenskar är väldigt organiserade och ordningsamma. De har heller ingenting emot att köa och vi älskar att köa, säger Shigeyuki Hiroki och skrattar.

    – Japaner älskar också konceptet ”lagom”. Inte för mycket, inte för lite. Vi har samma filosofi i Japan.

    LÄS MER: Marvel Comics chefredaktör: ”Bra historier ska skapa känslor”

    Shigeyuki Hiroki blev Japans ambassadör i Sverige oktober 2018. Foto: Siri Amram.

    Men det finns även vissa skillnader. Sverige är större sett till yta, men det bor lika många människor i Tokyo som i hela Sverige.

    – Tunnelbanan i Tokyo är väldigt effektiv. Tio miljoner, alltså lika många som hela den svenska befolkningen, åker tunnelbanan åtminstone en gång per dag.

    Vill introducera fika i Japan

    Hittills har Shigeyuki Hiroki fått känna på den svenska vintern och ser fram emot att få uppleva den svenska sommaren. Någonting han verkligen har uppskattat är konceptet fika.

    – Det är en väldigt bra tradition! Jag tycker mycket om att fika med mina kollegor. Jag lär mig så mycket om Sverige då. Jag har fått lära mig om kräftskiva och alla sånger ni sjunger när ni dricker. Det är ett fint sätt att kommunicera med sina grannar, kollegor och vänner på, säger han och fortsätter:

    – Jag skulle vilja introducera fika i Japan, så att japanerna kan uppskatta livet ännu mer.

    LÄS MER: ”Game of thrones” – här är de bästa reaktionerna på det sista avsnittet av serien

    Sverige och Japan har länge varit på god fot med varandra. Under 2018 firade de två länder 150 år av diplomatiska relationer. Shigeyuki Hiroki vill att Japan och Sverige fortsätter samarbeta med varandra i framtiden.

    – Vi har samma mål. Vi måste jobba tillsammans för ett bättre klimat, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet. Men även teknologi och vetenskap. Det finns många områden där vi kan arbeta tillsammans och göra världen till en bättre plats.

    Fakta: Japans ambassadör

    Namn: Shigeyuki Hiroki.
    Ålder: 64.
    Bor: Stockholm.
    Sysselsättning: Ambassadör för Japan.
    Favoritpokémon: Pikachu.
    Favoritanime: ”Pokémon”, ”Kikis expressbud” och ”Min granne Totoro”.
    Favoritfika: Kanelbullar och prinsesstårta.
    Twitter: japanisverige

    Konsolkriget – så blir framtidens gaming

    Konsolkriget – så blir framtidens gaming


    Nästa generations konsolkrig är redan gång. Men vem vinner och vem försvinner? Och kommer Nintendo ens att kunna konkurrera med krafthusen Sony och Microsoft? Metro har pratat med tre experter om nästa generations gaming. Kampen mellan Sony och...

    Nästa generations konsolkrig är redan gång. Men vem vinner och vem försvinner? Och kommer Nintendo ens att kunna konkurrera med krafthusen Sony och Microsoft? Metro har pratat med tre experter om nästa generations gaming.

    Kampen mellan Sony och Microsoft har pågått i många år och lett till en uppdelning bland tv-spelare: Playstation kontra Xbox.

    På diverse forum har hetsiga diskussioner om prestanda och exklusiva speltitlar förts. PC-spelare himlat med ögonen och Nintendofans ryckt på axlarna.

    Sony vs Microsoft

    Ska man sammanfatta de senaste årens krig mellan spelhusen är det Sony som har dragit det längsta strået: Playstation 4 har sålt över 90 miljoner konsoler världen över, medan Microsoft bara sålt blyga 40 miljoner.

    När företagen nu gör sig redo att lansera nya konsoler och gå in i en ny spelgeneration trappas konkurrensen upp igen. Det är viktigt för Microsoft att inte hamna på efterkälken den här gången.

    LÄS MER: 10 science fiction-uppfinningar som blev verklighet

    I april 2019 släppte Sony detaljer kring deras nästa drag – Playstation 5. Den nya konsolen kommer bland annat att ge stöd för 8K-grafik och 3D-ljud. Men trumfkortet är ssd-hårddisken som möjliggör mycket snabbare laddningstider.

    – Laddningstider är ju en sådan sak som Sony stoltserade med när de utannonserade vilken hårdvaruspecifikation deras nya konsol har, säger Tobias Norström, journalist på P3 spel.

    Och är det något konsumenterna vill ha är det hastighet.

    – Vi lever i en värld med teknik som blir snabbare och snabbare och man har mindre och mindre tålamod med långa laddtider, säger Elin Häggberg, journalist och driver bloggen Teknifik.

    Många rykten

    Sony har alltså redan gått hårt fram. Men Microsoft är tyst. Än så länge har de inte släppt några ordentliga detaljer. Det ryktas om att man kommer att släppa flera olika versioner av den kommande konsolen.

    På teknik- och spelbloggar viskas det om namn som ”Scarlett”, ”Anaconda” och ”Lockhart”, samt att en av dessa versioner kommer att kunna använda sig av teknik som gör det möjligt att streama spel, i stället för att behöva ladda ner eller köpa fysiska spel.

    Sony har dominerat marknaden de senaste åren med över 90 miljoner sålda Playstation 4-konsoler världen över. Foto: Pxhere.

    Bara någon timma efter att Sony annonserade sina tekniska specifikationer för Playstation 5 kom ett kryptiskt meddelande från Microsoft om att boka in den 9 juni i kalendern och ”Titta på Xbox E3 Briefing”.

    Sannolikheten är att Microsoft kommer slå på den stora trumman under årets stora spelevent E3 i Los Angeles.

    – Vad Microsoft har i kikaren vet vi inte. Men min förutsägning är att de kommer släppa en liknande konsol som Sony. En dyr maskin med den senaste hårdvaran, säger Tobias Norström och fortsätter:

    – Men att de ganska snabbt även kommer att lansera en billigare variant som kommer att vara mer inriktad på streamingtjänsten.

    Streaming är nästa steg

    Att streama spel, alltså ungefär som när du streamar tv-serier på Netflix, kan vara det som avgör konsolkriget för all framtid, tror Tobias Nordström och Elin Häggberg. Google har redan presenterat sitt bidrag, Google stadia.

    – Det kommer vara en avgörande bit, vem som kommer lösa det på bäst sätt. Vilka titlar man kommer kunna streama, vilka olika abonnemang det kommer finnas, och vad det kommer att kosta, säger Elin Häggberg.

    LÄS MER: En nybörjarguide till k-pop

    Det finns både för- och nackdelar med streaming av spel. När det väl lanseras på riktigt kommer det inte längre finnas ett behov av konsoler, utan det kommer att räcka med en bra internetuppkoppling.

    – Det öppnar upp för att ha fler spel igång samtidigt. Det kan det bli lättare för mindre spelföretag att ta sig in och att folk blir mer öppna för att testa nya spel, säger Elin Häggberg.

    – Den absolut största nackdelen för konsumenterna är att det blir helt omöjligt med en andrahandsmarknad. Om man tittar på något som är stort inom konsolvärlden är det att köpa begagnade spel, säger Tobias Norström.

    Hur mycket Googles planer för sin streamingtjänst kommer att påverka Sonys och Microsofts konsoler är inte säkert. Det finns fortfarande många frågor som behöver redan ut. Bland annat hur abonnemangen kommer att se ut och hur det blir med 5G-nätverket.

    LÄS MER: Det händer med dina sociala medier när du dör

    Ett lite oväntat drag från rivalerna Sony och Microsoft, som kanske kom till av Googles lansering, var att de tillsammans ska utveckla framtida molnlösningar i Microsoft Azure, till både Microsofts och Sonys framtida streamingtjänster.

    Nintendo håller sig kvar

    Samtidigt som Sony och Microsoft konkurrerar med varandra finns en annan speljätte som varit med länge men som håller sig på sin kant:

    – Vi ska heller inte glömma bort Nintendo som har haft en supersuccé med Switch och det har pratats om att det ska komma i fler versioner. De kör mycket mer sitt eget race och försöker hitta andra lösningar än Microsoft och Sony, säger Tobias Norström.

    – Utmaningen för Switch är dels tillgången till spel, det finns inte så många stora titlar, sen är det ju själva kontrollerna som är mycket mer basic, säger Elin Häggberg.

    Nintendo kommer kanske aldrig kunna konkurrera ut Sony och Microsoft, men håller sig kvar och har hittat en egen nisch. Annat går att säga om VR.

    Kan vara slutet för VR

    VR, virtual reality, har varit en science fictiondröm i åratal. När det väl släpptes på marknaden var det många som blev besvikna.

    – Vi har sett en första generations VR-spel som alla gick i samma fälla. De ville anpassa redan existerande spel till ett VR-läge och väcka liv i någon form av dröm där man helt enkelt kan leva sig in i en actionscen i första person, säger Tobias Norström och fortsätter:

    – Det funkade aldrig särskilt bra. Kontrollerna var dåliga och man kände sig rörelsehindrad när man står still i ett rum med headset. Det är först nu man börjat utforska andra vägar med VR som fungerar mycket bättre.

    Kan det bli så att VR hamnar i en låda på vinden? Foto: Unsplash.

    Ett av de senare VR-spelen som faktiskt fått övervägande positiva recensioner är det svenskutvecklade ”Ghost giant”. Klaus Lyngeled är vd på Zoink Games som gjort spelet:

    – Jag tror inte VR kommer bli sådär stort som investerare gärna ville att det skulle vara. Jag tror det kommer vara en nischgrej, exempelvis om det blir mer träningsorienterat, säger han.

    Så, vem kommer då vinna konsolkriget under de kommande åren?

    – Jag lutar mot Sony. Playstation har utvecklats åt ett väldigt bra håll på senaste tiden. De har många av de bästa spelen, säger Elin Häggberg.

    – Det som kommer att avgöra i slutändan är vilka som skaffar sig flest konsumenter med den nya streamingtekniken. Där tror jag att Microsoft kommer satsa hårdare än Sony, säger Tobias Norström.

    Fakta: Sålda konsoler sedan lansering

    Playstation 4: Över 90 miljoner sålda konsoler

    Xbox One: Över 40 miljoner sålda konsoler

    Nintendo Switch: Cirka 35 miljoner sålda konsoler

    IGN

    Fakta: Det här är E3

    E3 står för electronic entertainment expo och är världens största datorspelsmässa. Den hålls varje år i Los Angeles. Här visas nya projekt från bland annat Microsoft och Nintendo, samt kommande spel.

    Här är de bästa P3-dokumentärerna

    Här är de bästa P3-dokumentärerna


    Mängder av dokumentärer att välja mellan? Bryt inte ihop – Metro rycker ut med tipsen. Här är de bästa dokumentärerna på "P3 Dokumentär" på Sveriges Radio, sorterat efter genre och med inbäddade ljudfiler.Observera att dessa dokumentärer...

    Mängder av dokumentärer att välja mellan? Bryt inte ihop – Metro rycker ut med tipsen. Här är de bästa dokumentärerna på "P3 Dokumentär" på Sveriges Radio, sorterat efter genre och med inbäddade ljudfiler.

    Observera att dessa dokumentärer fanns tillgängliga vid skrivande stund. 

    Brott, straff och livsöden ”Knarkkungarna på darknet” (2017)

    Två män, JW och Tomas, sitter bakom varsin dator i Mariestad och i Eskilstuna och bygger tillsammans upp en droghandel som blir Sveriges största säljare på darknet. Här berättar Tomas för första gången om hur de byggde upp den olagliga verksamheten.

    ”Mordet på Lotta” (2018)

    Lotta Rudholm misshandlades till döds i sin egen lägenhet av sin tidigare pojkvän Martin Jonsson, som har en lång historia av att tidigare hota och misshandla sina flickvänner och som var villkorligt frigiven från ett långt fängelsestraff för grov kvinnofridskränkning. Det uppmärksammande mordet på Lotta väckte stor ilska och ledde till debatter om Sveriges myndigheters förmåga att skydda våldsutsatta kvinnor.

    ”Mordet på Lisa Holm” (2018)

    Försvinnandet, sökandet och sedan mordet på 17-åriga Lisa Holm år 2015 i Kinnekulle fick en enormt stor medial uppmärksamhet i hela Norden. I den här dokumentären berättar hennes vänner om hur de minns Lisa, den glada tjejen som älskade One Direction, och om de hemska dagarna innan sommarlovet 2015.

    ”Dödsskjutningen i Rödeby” (2017)

    Ett mopedgäng har länge trakasserat en familj och främst sonen i familjen, och 16-årige ”Oskar” beskrivs som ledande och drivande i mobbningen. En kväll brister det för pappan i familjen när mopedgänget åker upp till gården. Pappan skjuter mot killarna med ett hagelgevär och ”Oskar” skadas. 15-årige Simon, som aldrig varit med och trakasserat familjen tidigare, träffas på nära håll och avlider. Fallet delar Sverige i två läger. Här berättar ”Oskar” för första gången sin historia.

    ”Shaken baby-skandalen” (2019)

    Det var under 00-talet som man i Sverige började prata om skakvåld mot barn, ”Shaken baby syndrome”. Föräldrar döms till fängelse med hjälp av diagnosen – men forskarna blir mer och mer osäkra på om bevisen faktiskt håller.

    ”Black metal-morden” (2017)

    I den här dokumentären ställer man sig frågan ”Varför ledde extrem musik till brutala mord?”. Norge skakades av kyrkbränder och knivmord och spåren ledde till black metal-bandet Mayhem och skivbutiken Helvete. Medverkar gör bland annat flera tidigare medlemmar, och anhöriga.

    ”Mordet på John Hron” (2015)

    John Hron fick aldrig börja i åttan. Fyra dagar innan sommarlovet var över, den 16 augusti 1995, misshandlades han till döds under tortyrliknande former av fyra nynazister vid Ingetorpssjön utanför Kungälv.

    ”Arlandarånet” (2010)

    Rånarna kom över 44 miljoner kronor under det största rånet i svensk historia. Här är historien om rånet, polisutredningen och villospåren.

    Södertäljeflickan (2012)

    Det mediala intresset var stort när en pappa i Södertälje dömdes till tio års fängelse i början på 90-talet för att ha förgripit sig på sin dotter och även förmedlat henne till andra män. När polisen håller förhör med flickan berättar hon om organiserad barnsexhandel och sexuella övergrepp med rituella inslag, kannibalism och mord. Men med flera tvister och vändningar följer en intensiv debatt som kretsar kring barns trovärdighet.

    Lasermannen (2005)

    John Ausonius, som i media kallas Lasermannen, spred skräck i början på 90-talet bland Stockholm och Uppsalas invandrare när han beväpnad med ett gevär med lasersikte sköt flera personer vid olika attentant, varav en miste livet. Det offren hade gemensamt var mörkt hår eller mörk hudfärg. Den här dokumentären skildrar polisens maktlöshet och ett Sverige i kris innan han kunde gripas.

    ”Hagamannen” (2009)

    I den här dokumentär följer man Hagamannens spår genom Umeå. Det var under sex års tid som tvåbarnspappan Niklas Lindgren höll staden i skräck med sitt sexuella våld och som kom att bli en av Sveriges mest omfattande polisutredningar.

    ”Svensken i Bolivia” (2007) El Choco blev smeknamnet som svenske Jonas Andersson fick i ett av de hårdaste fängelserna i Bolivia, efter ha misslyckats med att smuggla hem tre kilo kokain. Han blev dömd till ett långt straff utan en riktig rättegång och advokat. Under tiden i fängelset gifte han sig med en boliviansk kvinna och fick barn – och tillsammans lyckades de fly ut ur Bolivia och till Sverige. ”Trustorhärvan” (2006)

    I slutet på 90-talet blev en av Sveriges största ekobrottshärvor känd, den så kallade Trustorhärvan. Trustor var ett investmentbolag som köptes upp av den engelska adelsmannen Jonathan Guiness, som hade förvärvat aktierna i Trustor genom att plocka ut pengar från bolaget som han betalade den tidigare ägaren med – något som är olagligt i Sverige. Flera rättegångar hölls men endast en av de inblandade kunde fällas för brott. Dokumentären skildrar polisens svåra utmaning med den ekonomiska brottsligheten.

    ”Fallet Linda Chen” (2014)

    En vecka innan Mats Alm och Linda Chen ska gifta sig försvinner Linda spårlöst. Sju veckor senare försvinner även Mats spårlöst. Polisen hittar senare Lindas kropp i en skogsdunge. En bit bort hittas också Mats, som hävdar att han vaknat upp bredvid sin döda fästmö i skogen efter att ha kidnappats av kineser. Här är historien om Linda och varför man inte kan döma någon för ett brott, när dödsorsaken inte är fastställd.

    ”Militärligan” (2015)

    En av P3 dokumentär-lyssnarnas favoriter är den om militärligan, som genomförde mängder av rån mot postkontor och banker på små orter i hela landet i början på 90-talet, med militär precision och tung beväpning.

    Politik och samhälle ”Vipeholmsexperimenten” (2010)

    På 1930-talet var svenskarnas tandhälsa minst sagt usel, och nästan alla svenskar hade kariesbesvär, inte sällan med stora hål ända in i pulpan. För att utreda orsaken till karies och hur man förebygger hål i tänderna sanktionerade regeringen ett människoexperimentet i Sverige. Försöksstationen blev Vipeholms sjukhus för ”de svårskötta obildbara sinnesslöa”. Patienterna matades med enorma mängder socker och hålen i tänderna blev fler. Upptäckten satte Sverige på den internationella forskningskartan, men det var vipeholmspatienterna som fick betala priset.

    ”Mutskandalen på Systembolaget” (2018)

    Det var år 2003 som Systembolaget skakades av en korruptionshärva. Genom att betala mutor i form av bland annat exklusiva utlandsresor och spritfester till flera butikschefer misstänktes tre leverantörer ha tjänat miljonbelopp på extra försäljning av alkohol. När åklagarna började gräva i härvan blev den bara större och större, och Systembolaget genomgick sin värsta kris någonsin.

    ”Familjen – Tonårsligan från Borlänge” (2018)

    Den här serien i fem delar handlar om tonårsligan från Borlänge och ”är en berättelse om knark, våld och machokultur i det som på 90-talet var Sveriges farligaste stad”.

    ”Grupp 8” (2015)

    Historien om den legendariska feministiska organisationen ”Grupp 8”, där åtta kvinnor (Barbro Backberger, Birgitta Bolinder, Gunnel Granlid, Birgitta Svanberg, Greta Sörlin, Ulla Torpe, Anita Theorell och Åsa Åkerstedt), som alla fått nog av kvinnoförtryck, utgjorde startskottet för det som kom att kallas för ”den nya kvinnorörelsen”.

    ”Tvångssteriliseringarna” (2006)

    Under 1900-talets första hälft behandlades mentalsjuka med ett kirurgiskt ingrepp i hjärnan, lobotomi. Om patienten sedan blev utsläppt ville man se till att de inte spred sina gener vidare – och lösningen blev tvångssterilisering. Men det spårade ur snabbt, och plötsligt gick ingen säker. Det finns även en dokumentär från 2017 som heter ”Tvångssteriliseringarna av transpersoner”.

    ”Nätpiraterna och The pirate bay” (2014)

    Det var år 2006 som ett 50-tal poliser genomförde en razzia mot den svenska fildelningssajten The pirate bays servrar, men det hela möttes av stora protester. Bland annat fanns det misstankar om att USA hotade med sanktioner om inte The pirate bay stängdes ner, och det blev snart en av de största och mest bevakade rättsprocesserna om upphovsrätten i Sverige.

    ”Svenska hackers” (2014)

    Fragglarna kallades de svenska hackarna som under 90-talet bland annat begick dataintrång på NASA och amerikanska flygvapnets nätverk. Här är historien om fallet som kunde ha slutat med fängelsestraff i USA i upp till 60 år.

    ”Svenska kärnvapenprogrammet” (2008)

    Det svenska kärnvapenprogrammet omfattades av stor sekretess och var så pass hemlig att inte ens de inblandade själva hade hela bilden klar för sig. Här är den intressanta historien om det hemliga och kontroversiella programmet.

    ”Bordellhärvan” (2008)

    Det var år 1977 som Dagen Nyheter publicerade artikeln om att den dåvarande justitieministern, Lennart Geijer, besökt prostituerade och därför kunde ses som en säkerhetsrisk. En nyhet som slog ner som en bomb och blev en av de största politiska skandalerna i modern svensk historia.

    ”Bofors” (2006)

    Boforsaffären är samlingsnamnet för två affärer som det svenska industriföretaget och vapentillverkaren Bofors var inblandad i under 80-talet. Den ena gällde vapensmuggling till förbjudna länder, den andra om när Bofors misstänktes ha betalat ut mutor för att få en stororder till Indien.

    ”Peter Rätz: MC-infiltratören” (2013)

    Under nio år var Peter Rätz polisens hemliga informatör. När det avslöjades år 2004 blev det bland annat känt att polisen systematiskt använt sig av infiltration och brottsprovokation. I dag lever han och hans familj på flykt och under en ny identitet. Här berättar Peter Rätz sin historia.

    Historiska händelser “Dödstragedin på Roskildefestivalen” (2017)

    Året är 2000 och det är drygt 50 000 förväntansfulla i publiken när Pearl Jam drar igång sin spelning. Men konserten slutar i katastrof när en grupp människor faller och nio personer dör i tumultet. En av dem var 20-åriga Carl-Johan Gustafsson. I den här dokumentären får man bland annat höra hans mamma och hans bästa vän, och de ansvariga på festivalen.

    ”Folkmordet i Rwanda” (2011)

    Den här dokumentären om folkmordet i Rwanda där 800 000 människor mördades i ett land mindre än Småland beskrivs som ”berättelsen om hundra dagar i helvetet, den kanske mörkaste och mest brutala tragedin i vår tid”.

    ”Spårvagnsolyckan i Göteborg” (2010)

    Året är 1992 och folk väntar på att kollektivtrafiken ska komma igång efter ett strömavbrott. Genom att backa tillbaka de vagnar som har fastnat kan de köra vidare på andra linjer. Men när sista vagnen ska backas går något snett – nödbromsen fungerar inte och vagnen rullar hejdlöst, där lutningen på den 1,5 kilometer långa backen är sex procent. Fler än 70 personer mejas ner och 13 omkommer.

    ”Mordet på Fadime” (2008)

    År 2001 håller Fadime Sahindal tal i Sveriges riksdag om hedersproblematik som drabbar unga kvinnor. Två månader senare är hon död. Hon sköts med två skott i huvudet av sin egen far. Hennes begravning fyller Uppsala Domkyrka till bristningsgränsen och medieuppbådet är enormt. Missa heller inte dokumentären ”Hedersmordet på Pela”.

    ”Diskoteksbranden i Göteborg” (2006)

    Det är 20 år sedan 63 ungdomar dog och över 200 skadades efter att en brand utbrutit på en fest i Makedonska föreningens lokaler i Göteborg. I den här starka P3-dokumentären får vi bland annat höra de överlevandes berättelser.

    ”Estoniakatastrofen” (2006)

    Den 28 september 1994 går passagerarfärjan Estonia under på Östersjön och 852 människor omkommer i den värsta fartygsolyckan i svensk historia. En infekterad debatt och mängder av spekulationer och konspirationsteorier efterföljer katastrofen när det står klart att regeringen beslutar att varken fartyget eller kropparna kommer att tas upp.

    ”Slaget om Mostar” (2015)

    Kriget kom till Mostar i Bosnien Hercegovina år 1992 och ”de som tidigare var grannar vänder sina vapen mot varandra och en stad förintas”. Här berättar Mostarbor som flydde till Sverige om sina liv innan, under och efter kriget.

    LÄS MER: ”Här är 12 sevärda politiska dokumentärer på Netflix”

    LÄS MER: ”Här är 15 sevärda musikdokumentärer”

    LÄS MER: Här är de bästa dokumentärerna att streama just nu”

    LÄS MER: ”Här är de bästa filmerna på HBO 2019”

    LÄS MER: ”Här är de bästa filmerna på Netflix 2019”

    LÄS MER: ”Här är 13 sevärda icke-engelskspråkiga serier att strema nu”

    LÄS MER: ”Här är 20 filmer du måste se innan du dör”

    Hundarna som är farligast för barn – två raser sticker ut

    Hundarna som är farligast för barn – två raser sticker ut


    En ny studie visar att vissa hundraser är betydligt mer benägna än andra att bita barn. Framför allt är det pitbulls och blandraser som löper större risk att göra skada. "Vi ville bidra med information till familjer för att hjälpa dem att...

    En ny studie visar att vissa hundraser är betydligt mer benägna än andra att bita barn. Framför allt är det pitbulls och blandraser som löper större risk att göra skada. "Vi ville bidra med information till familjer för att hjälpa dem att avgöra hur riskutsatta deras barn är", säger Garth Essig som står bakom rapporten.

    Ett av våra allra käraste sällskapsdjur kan ibland, bokstavligt talat, bita ifrån, och enligt Socialstyrelsen var det under 2017 sammanlagt 3819 personer som sökte vård efter att ha blivit bitna eller angripna av hundar.

    Nu visar en ny studie, genomförd vid universitetet i Ohio, att vissa hundraser är betydligt farligare än andra när barn finns med i bilden.

    LÄS MER: Åtal för dödlig hundattack – men ovanligt att hundar dödar människor

    Enligt studien är pitbulls och blandraser mer benägna att attackera och bita barn i jämförelse med andra hundraser.

    – Syftet med den här studien var att utvärdera hundbett och barn, och vi tittade specifikt på samband mellan hundras, hur ofta hundarna bits, och hur stor skadan blir, säger läkaren Garth Essig enligt Science Daily.

    ”Unga barn är extra utsatta”

    Även hundar med breda och korta huvuden, som väger mellan 30 och 45 kilo, löper störst risk för att bita barn och orsakar även störst skada när de väl bits.

    – Eftersom blandraser står för en betydande del av betten – och då vi ofta inte vet vilka typer av hundar som är involverade i sådana incidenter – tittade vi på flera faktorer som kunde hjälpa oss att avgöra hundarnas tendenser att bitas, säger Garth Essig.

    LÄS MER: Forskare: Att ha hunden på jobbet får oss att må bättre

    Datan som ligger till grund för studien har forskarna fått fram genom hundrelaterade skaderapporter som inkommit under de 15 senaste åren till två stycken amerikanska sjukhus.

    – Unga barn är extra utsatta för hundbett eftersom de inte alltid uppmärksammar de dolda tecknen som ofta föregår en sådan incident, säger läkaren och medförfattaren Charles Elmaraghy enligt Science Daily.

    ”Ofta vill hundar bli kompisar efteråt”

    I samband med Socialstyrelsens rapport om antalet hundbett i Sverige berättade Pierre Wahlström, som ansvarar för att testa och utvärdera hundars mentalitet på Försvarsmakten, att det ofta är hundägarna själva som orsakar olycksfallen.

    LÄS MER: 300 hundar checkar in på samma hotell – för att slippa fyrverkerierna

    – Ofta är det så att hundar som ska göra upp vill bli kompisar efteråt och biter därför inte speciellt hårt. Men när vi människor går in och lägger oss i blir det oftast större konsekvenser, sade han till SVT.

    Hon kan sminka sig till andra personer:

    Hon kan sminka sig till andra personer: "Du skapar konst på ditt ansikte"


    Visst skulle det vara skönt att någon gång inte vara sig själv? Laura Sipilä har bemästrat konsten att forma om sitt ansikte till någon annan – med hjälp av smink. – Hej, välkomna! När Laura Sipilä öppnar dörren är det nästan svårt...

    Visst skulle det vara skönt att någon gång inte vara sig själv? Laura Sipilä har bemästrat konsten att forma om sitt ansikte till någon annan – med hjälp av smink.

    – Hej, välkomna!

    När Laura Sipilä öppnar dörren är det nästan svårt att känna igen henne. Hon är helt osminkad och sommarfräknarna har tittat fram.

    Jobbar med cosplay

    Hennes sociala medier är fulla med bilder där hon ser ut som olika karaktärer från tv-spel; Tracer från ”Overwatch”, Ciri från ”The Witcher” och självklart – Lara Croft från ”Tomb raider”.

    I vardagsrummet står två skrivbord rygg i rygg med varandra. Det är lätt att se vilket som är Lauras. Dubbla skärmar, en ordentlig speldator och webcam.

    LÄS MER: Lista: Fem filmmissar vi aldrig glömmer

    Tangentbordet är lagt åt sidan. I stället fyller smink i alla olika färger hela skrivbordets yta.

    Det är här Laura jobbar.

    – Jag streamar så mycket som möjligt. Då visar jag hur man bygger en dräkt eller sminkar mig så att folk kan se och lära sig.

    Via livesändningar på sajten Twitch kan folk få följa Lauras transformeringar. Foto: Oskar Brusén.

    Karaktärssminkning och cosplay, att klä ut sig till karaktärer från film och tv-spel, är någonting Laura livnär sig på nu. Förutom att livesända via sajten Twitch så har hon och en kompis ett program om tv-spel på SVT.

    – Vi gör dräkter till varje program och det är jätteroligt. Sen jobbar jag med cosplay för olika företag. Om det är spelsläpp någonstans brukar företagen vilja ha karaktärerna från spelet och då fixar jag det.

    Hade en negativ syn på smink

    Men att kunna jobba med sin hobby har tagit lång tid. Laura började intressera sig för smink i samband med att hon upptäckte cosplay, vilket var för över tio år sedan.

    – Jag började sminka mig mer, använda linser och lösögonfransar. Sedan började kolla väldigt många olika tutorials på Youtube, säger Laura och fortsätter:

    – Nu har jag kommit in mer på det här med karaktärssminkning. I stället för att framhäva sina egna ansiktsdrag så försöker man framhäva en karaktärs ansiktsdrag. Man blir en annan person.

    LÄS MER: Kan man tävla i att klä ut sig? Så blev cosplay ett världsfenomen

    Just det här med att inte se ut som sig själv är någonting smink, och personer som använder det, fått mycket kritik för. Laura har själv inte alltid haft en positiv inställning till smink.

    – Förut hade jag inställningen att jag tyckte att alla som hade mycket smink på sig hade dåligt självförtroende. Men ju mer jag kommit in i det och lärt känna folk som älskar smink och har koll på hur det funkar, då har fattat att det är konst, säger Laura och fortsätter:

    – Du skapar konst på ditt ansikte. Så jag tycker inte att det är något negativt med smink. Du kan göra så mycket med det.

    Förändrar ansiktet

    När vi hälsar på ska Laura sminka sig till Angelina Jolie i ”Tomb raider”. Det är lättare sagt än gjort. Angelina Jolie har kända ansiktsdrag. Det är svårt att se hur någon förutom Angelina själv kan se ut som henne.

    – Man använder sig av mycket contour, säger Laura och visar sin samling av puder, mörka ögonskuggor och highlight.

    För att ge en illusion av en annan ansiktsform än ens egen använder Laura sig av contour. Foto: Oskar Brusén.

    Uttrycket ”less is more” stämmer inte i det här fallet.

    – Det brukar försvinna ganska mycket när man blandat in allt, så då måste man lägga på extra så att det verkligen syns. Man ska se alla linjerna ganska skarpt. Annars ser man det inte på bilder.

    Att sminka sig till en annan person eller karaktär kan ta flera timmar. Det är mycket man måste tänka på, beroende på vad för typ av sminkning det är du gör.

    – Har du köpt teatersmink eller färg, typ blått, är det bra om man dricker hela tiden. Färgen suger ur fukt. Du kan svimma om du inte dricker ordentligt.

    Fick representera Lara Croft

    Laura håller i en liten rund spegel vid sitt skrivbord och lägger på ett tunt lager av foundation.

    Sakta men säkert börjar en ny person träda fram. Laura har lagt flera mörkbruna skuggor på sitt ansikte för att skapa kindbenen som Angelina Jolie föddes med. När ett nytt ”Tomb raider”-spel släpptes 2013 var det Laura som fick representera hjältinnan.

    – Jag fick stå i Square Enix, som gjort spelet, marknadsföringsbås och göra dräkten för dem. Jag har alltid älskat Lara Croft. De var då jag insåg att det här ville jag göra.

    Det har bara gått någon timma, men det går knappt att känna igen Laura längre.

    Hon höjer på ena ögonbrynet och plockar upp kopiorna av pistolerna från filmerna.

    Helt plötsligt är det inte 2019 längre. Året är 2001 och barndomshjälten sitter i ett vardagsrum i en söderort i Stockholm.

    Från Laura till Lara på bara någon timma. Foto: Oskar Brusén.
    3 falska påståenden om EU-valet 2019 – så undviker du att bli lurad

    3 falska påståenden om EU-valet 2019 – så undviker du att bli lurad


    Frihetsberövande av demonstranter, planer för euro i Sverige och en varning om hemlig EU-lagstiftning. Här är tre felaktiga påståenden som spridits i samband med EU-valet och fem tips på hur du undviker att bli lurad.Sverige måste införa euro...

    Frihetsberövande av demonstranter, planer för euro i Sverige och en varning om hemlig EU-lagstiftning. Här är tre felaktiga påståenden som spridits i samband med EU-valet och fem tips på hur du undviker att bli lurad.

    Sverige måste införa euro senast 2025

    Under våren fick en gammal artikel i Aftonbladet med rubriken ”Sverige måste säga ja till euro senast 2025” ny spridning. Artikeln publicerades den 22 maj 2017 och handlar om uppgifter som den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine tagit del av. Enligt de läckta dokumenten skulle samtliga medlemsländer tvingas införa euron som valuta senast 2025.

    Men uppgifterna dementerades snabbt av av EU-kommissionen som förklarade att det handlade om ett missförstånd.

    Att Sverige skulle tvingas införa euro skulle inte fungera, enligt nationalekonomen Rikard Forslid som Viralgranskaren pratat med. I dagsläget finns heller inga planer på att Sverige ska införa euro.

    LÄS MER: Nej, statistiken bevisar inte att Sverige är Europas farligaste land

    Fransk polis beordrade att gripa ”Gula västar” Foto: TT Bild från en av ”gula västarnas” demonstrationer.

    I Frankrike sprids ett påstående om att polisen fått order om att gripa så många demonstranter som möjligt den 25 maj. Detta för att hindra dem från att rösta, enligt ett inlägg på en Facebook-sida för den franska proteströrelsen ”Gula västarna”.

    Men när den franska tidningen 20 Minutes hör av sig till polisen säger de att någon sådan order inte existerar.

    – Vi har inte fått någon order om att frihetsberöva ”gula västar” för att hindra dem från att rösta, säger en talesperson till tidningen.

    Däremot stämmer det att en person som satts i förvar i Frankrike inte har möjlighet att rösta.

    LÄS MER: Nej, Sverige har inte sämst BNP-tillväxt per capita – IMF använde fel siffror

    Varning till kattägare om djurförsök

    I början av maj publicerade en tysk djurskyddsförening ett inlägg med en varning till alla med ute-katter. Varningen har granskats av den tyska faktagranskaren Faktenchecka.

    Enligt inlägget har EU i hemlighet bestämt att det är okej att använda sig av herrelösa djur i djurförsök. De påstår också att beslutet har lett till att det nu finns en marknad för kattpäls i Europa.

    Men i EU:s djurskyddsdirektiv står det att herrelösa och vilda djur generellt inte ska användas i djurförsök. Undantagen är om studien anses vara en ”absolut nödvändig studie som rör djurens hälsa och välmående eller seriösa hot mot miljön, människor eller djur.

    Sedan 2007 är handel med katt– och hundpäls förbjudet inom EU.

    LÄS MER: Nej, EU kommer inte att förbjuda kebab

    Så avslöjar du falska påståenden

    I valtider är det många som vill påverka dig och i bland använder de sig av ohederliga metoder. Här är fem saker att tänka på för att undvika att bli lurad.

    Kolla alltid upp artiklar och bilder genom en sökning på en sökmotor, en bildsökning eller liknande. Tänk källkritiskt. Undvik anonyma källor, de är sällan särskilt trovärdiga. Ta reda på ursprungskällan, i bland förvrängs information och plockas ur sitt sammanhang. När du delar vidare ett Facebook-inlägg eller sprider ett påstående så blir du själv en avsändare. Dina vänner tror mer på det som sägs eftersom det är du som säger det. Därför är det viktigt att ta ansvar för sånt du delar på nätet och kolla upp om det stämmer eller inte. Var på din vakt när det kommer till bilder, de kan lätt manipuleras eller användas i ett felaktig sammanhang.

    LÄS MER: 3 falska påståenden om valrörelsen 2018

    Om Viralgranskaren

    Har du stött på ett påstående eller en nyhet som du vill att vi ska granska sanningshalten i? Tveka inte att höra av dig till oss på Facebookpå Twitter eller på mejl.

    Viralgranskaren följer det svenska journalistförbundets yrkesetiska regler samt de riktlinjer som det internationella faktakollsnätverket IFCN har satt upp.

    Här kan du läsa mer om hur Viralgranskaren jobbar.

    Insändare: Hellre vara singel och sorglig än att ha ett dåligt förhållande

    Insändare: Hellre vara singel och sorglig än att ha ett dåligt förhållande


    Jag har varit på olika dejtingsajter, swipat höger och vänster och deltagit i olika singelmingelgrejer. Jag har även försökt att tvinga mig själv att vara i en halvokej relation, skriver Bahar. Detta är en insändare. Det är personen som...

    Jag har varit på olika dejtingsajter, swipat höger och vänster och deltagit i olika singelmingelgrejer. Jag har även försökt att tvinga mig själv att vara i en halvokej relation, skriver Bahar.

    Detta är en insändare. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

    Nu när det är varmare så går jag ut och promenerar oftare. Jag ser glada par som går runt tillsammans i min stad. De rastar sina hundar, äter glass och skrattar.
    Jag är singel och att se andras lyckliga tvåsamheter ger mig lite ångestkänslor och gör mig smådeprimerad. Men så frågar jag mig: är det så farligt att vara singel?

    Det är inte så farligt att vara singel. Visst det är sorgligt, det erkänner jag, för vi människor är inte gjorda för att vara ensamma men vi överlever ändå.

    Här är det viktigt att skilja mellan att vara singel och att vara ensam. Man kan vara ihop med någon och ändå känna sig ensam. Så ska man vara i relation, vilken relation som helst, bara för att inte känna sig ensam? Svaret är nej.

    Jag har dejtat en del. Jag har varit på olika dejtingsajter, swipat höger och vänster och deltagit i olika singelmingelgrejer. Jag har även försökt att tvinga mig själv att vara i en halvokej relation. Jag har försökt övertyga mig själv att kärleken kommer att växa, att kemin kommer att fungera om jag bara kämpar för det och strävar efter det. Men allt detta har varit fel. Man kan inte tvinga sig till kärlek, relation, tvåsamhet och äktenskap. Jag kan inte tvinga mig att vara i en destruktiv relation eller en relation utan passion bara för att slippa vara singel, slippa vara ensam.

    Jag är en väldigt logisk kvinna med en hjärna som vill bara hitta lösningar. Men under dessa år har jag lärt mig att lyssna mer på mina känslor, att försöka ge dem utrymme att växa, att mogna medan min hjärna endast vill hitta lösningar här och nu.

    LÄS MER: Insändare: Om vi ska förbjuda rökning kan vi lika gärna förbjuda allt

    Så det är inte så farligt att vara singel. Visst det är sorgligt, det erkänner jag, för vi människor är inte gjorda för att vara ensamma men vi överlever ändå. Jag överlever.

    Om du någon gång får för dig att tvinga in dig själv i en halvokej relation, till en destruktiv relation, till en opassionerad kyss eller ett meningslöst sex – snälla kom ihåg att du förtjänar betydligt bättre.

    Bahar

    LÄS MER: Så gör du för att skicka en insändare till Metro

    Theresa May avgår: Så påverkar det brexit och Europa

    Theresa May avgår: Så påverkar det brexit och Europa


    Premiärministern avgår, inget brexit-avtal är på plats och på söndag kommer Storbritannien vara med och rösta om platserna i EU-parlamentet. Metro tar reda på hur framtiden ser ut för Storbritannien, brexit och EU.Torbjörn Larsson är...

    Premiärministern avgår, inget brexit-avtal är på plats och på söndag kommer Storbritannien vara med och rösta om platserna i EU-parlamentet. Metro tar reda på hur framtiden ser ut för Storbritannien, brexit och EU.

    Torbjörn Larsson är statsvetare vid Stockholms universitet, expert på EU:s administration och har forskat kring hur länders statsskick påverkas av att vara medlem i EU. Metro ringer upp honom för att få svar på frågorna som väcks när Storbritanniens premiärminister Theresa May från konservativa Tory-partiet avgår samma vecka som EU går till parlamentsval.

    LÄS MER: Här är de viktigaste termerna att ha koll på om Brexit

    Vem kommer efterträda May?

    – Eftersom de konservativa skulle riskera att förlora vid ett extraval så utlyser May naturligtvis inget sådant. När hon öppnar dörren för att välja en ny ordförande för Tory-partiet är det troligt att det blir någon mer brexitorienterad som står för en hård brexit, eftersom de har ett övertag just nu.

    Vad händer med Storbritannien?

    – Konservativa Tories kan få en så pass hård strid om vem som ska bli nya partiledaren att det spricker. Det här skulle kunna bli dödsstöt för partiet som hotar dess överlevnad.

    Den politiska kartan i Storbritannien kan komma att ritas om, tror Torbjörn Larsson. Enligt honom är det Nigel Farages högernationalistiska For brexit-parti och det liberala partiet, som vill stanna i EU som kan komma att bli de största partierna framöver:

    – Det går dåligt för Labour-partiet, men ännu sämre för Tories. Man borde hålla ögonen på den EU-positiva fraktionen i Storbritannien, som samlas i det liberala partiet. Missnöjda Tories kommer att gå till Nigel Farage och hans parti For Britain. Frågan är om han kommer ta med det här stödet även nationellt och konkurrera i det nationella parlamentet i framtiden.

    LÄS MER: Brexitavtalet fick nobben – historiskt nederlag för Theresa May

    Nigel Farage, grundare till For Britain-partiet, är en av de starkaste rösterna för brexit. Foto: TT Vad händer med EU-parlamentet?

    Storbritannien har 73 platser av EU-parlamentets sammanlagda 751. Trots att de först uttalat att de inte skulle medverka i parlamentsvalet kommer Storbritannien nu rösta om sina ledamöter, som ändå kommer lämna parlamentet när brexit gått igenom.

    Efter utträdesdatumet kommer några av dessa 73 platser fördelas om för de andra medlemsstaterna, bland annat Sverige som får en till plats i Bryssel. Vissa platser tas helt enkelt bort i parlamentet, som blir ett antal stolar mindre.

    – Det skulle förvåna mig oerhört om inte de högerpopulistiska får flest eller näst flest av Storbritanniens platser. Då blir det också en försvagning av de främlingsfientliga och EU-kritiska rösterna i parlamentet sen när Storbritannien träder ut. Det kommer bli en signifikant minskning av den tillväxande högeropinionen i EU-parlamentet. Men sen beror det så klart på hur omfördelningen av de andra ländernas platser kommer att se ut, säger Torbjörn Larsson.

    Hur kommer relationen bli mellan EU och Storbritannien?

    – Brexitanhängare vill så klart måla ut EU som den elaka och destruktiva parten, men jag tycker de andra länderna varit bra på att motverka det intrycket och visa sig flexibla och tålmodiga. Framförallt så har man inte lagt sig i den brittiska interna diskussionen, och så tror jag det kommer att fortsätta.

    Torbjörn Larsson hoppas på antingen en skilsmässa där alla parter respekterar varandra, eller att Storbritannien drar tillbaka brexit och stannar i unionen:

    – EU och Storbritannien kommer aldrig komma i från varandra så det farligaste skulle vara om det blir en dålig relation där vi står och skäller på varandra i åratal och spelar varandra med olika handelsavtal. Det skulle bli väldigt besvärlig och destruktivt.

    LÄS MER: Därför är årets EU-val det viktigaste hittills

    Debatt: 100 år sedan allmän rösträtt – kvinnors rösträtt särskilt viktig i EU-valet

    Debatt: 100 år sedan allmän rösträtt – kvinnors rösträtt särskilt viktig i EU-valet


    Vi måste använda den rösträtt som de som kom före oss vigde sina liv åt att säkra. Vi måste se till att EU även i framtiden värnar om sina kärnvärden – frihet, demokrati och jämlikhet, skriver Amanda Lundeteg och Maija Inkala på...

    Vi måste använda den rösträtt som de som kom före oss vigde sina liv åt att säkra. Vi måste se till att EU även i framtiden värnar om sina kärnvärden – frihet, demokrati och jämlikhet, skriver Amanda Lundeteg och Maija Inkala på Stiftelsen Allbright.

    Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

    I dag är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Första världskriget hade precis tagit slut. Men trots hopp om framtiden fanns ett växande missnöje till följd av enorma klassklyftor och hungersnöd. Och kvinnor stod som en av de allra mest utsatta grupperna. För dem pågick också en annan kamp, den kanske allra viktigaste – kampen om rätten till att få sin röst hörd. Rätten till en egen inkomst, frihet och makt över sitt liv.

    Vi måste använda den rösträtt som de som kom före oss vigde sina liv åt att säkra.

    Till slut klubbades lagen om allmän rösträtt igenom. I nästa val skulle kvinnors röster äntligen vara lika mycket värda. Och, på pappret, så blev det så. Åren gick, saker förändrades och det började verka som att vi faktiskt var nära ett jämställt samhälle.

    Men vissa problem försvinner inte. De ändrar bara form.

    LÄS MER: Pionjärer i kvinnokampen

    Vi bevittnar ett allt mer aktivt motstånd mot jämställdhet och kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter. Rättigheter som vi tagit för givet. En oberoende granskning utförd Europaparlamentet visar att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter är under särskilt hot. Detta sker världen över.

    Delstaten Alabama har precis klubbat igenom en lagstiftning som i stort sett innebär ett totalförbud mot abort. Samma krafter arbetar för att begränsa aborträtten inom Europa. Polen, som redan har en av Europas mest restriktiva abortlagar, vill införa ett totalförbud och göra ingreppet straffbart. Vårt grannland Norge är ytterligare ett av de länder som drivit igenom inskränkningar i aborträtten.

    Det är inte enbart rätten till våra egna kroppar som är under hot. I Frankrike och Rumänien höjs röster mot könsneutral äktenskapslagstiftning, Ungern stryper all statlig finansiering till forskningsområdet genusvetenskap och i Storbritannien ökar attackerna mot personer som rasifieras sedan landet valt att träda ur EU.

    Det är tydligare än någonsin att jämställdhet inte är en naturlag. Jämställdhet kräver ihärdigt och strategiskt arbete.

    LÄS MER: Videodebatten: Är det bra att Metoo ifrågasätts?

    Trots krav från både Europaparlamentet och EU-länders regeringar har EU inte haft en gemensam jämställdhetsstrategi sedan den förra löpte ut 2015. Det är under all kritik. Utan krav, mål och uppföljning faller arbetet för jämställdhet platt.

    Dessa allvarliga övertramp till trots är vi alldeles för få som använder vår rösträtt. Knappt hälften av Sveriges befolkning röstar i EU-valet. Detta, trots att det är vår direkta chans att påverka vilka värderingar som får fäste i vårt parlament. Urholkningen av våra rättigheter är inte en process som sker över en natt. Det sker metodiskt. Över veckor, månader och år.

    Därför är det viktigare än någonsin för oss att markera, protestera och göra våra röster hörda. Vi måste använda den rösträtt som de som kom före oss vigde sina liv åt att säkra. Vi måste se till att EU även i framtiden värnar om sina kärnvärden – frihet, demokrati och jämlikhet.
    Det är lika självklart för oss nu, som för 100 år sedan och minst 100 år framåt.

    Amanda Lundeteg, vd, Stiftelsen Allbright
    Maija Inkala, kommunikatör, Stiftelsen Allbright

    Om skribenterna:

    Allbright är en partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet. 

    Ny mätning: SD och KD blir valets stora vinnare

    Ny mätning: SD och KD blir valets stora vinnare


    Med två dagar kvar till EU-valet ser det ut som att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna blir valets stora vinnare. Enligt väljarbarometern från Novus kommer Sverigedemokraterna fördubbla antalet mandat i EU-parlamentet. På söndag går...

    Med två dagar kvar till EU-valet ser det ut som att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna blir valets stora vinnare. Enligt väljarbarometern från Novus kommer Sverigedemokraterna fördubbla antalet mandat i EU-parlamentet.

    På söndag går svenskarna till val för att rösta om hur många mandat de svenska partierna får i EU-parlamentet. Moderaterna är det parti som har gått framåt mest den senaste månaden och ligger på 15,9 procent. Det är en ökning med nästan tre procent sedan april, det rapporterar Sveriges radio.  

    – Moderaterna har lyckats bra i slutet när väl valrörelsen kom igång, och har lyckats mobilisera väljare från Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus till Sveriges radio 

    LÄS MER: Så påverkar EU dig – i hemmet

    Vänsterpartiet backar

    Vänsterpartiet är det parti som tappar mest. Efter en framgångsrik period i opinionen efter valet backar nu V med fyra procentenheter sedan april och ligger på 7,2 procent.

    – Det kan man väl säga generellt om den här valrörelsen. Det svänger mycket i mätningarna, och det beror förmodligen på att många inte har bestämt sig än, säger Aron Etzer, Vänsterpartiets partisekreterare till Sveriges radio.

    LÄS MER: SD-toppen: Jag tog henne nog på brösten

    Skandalen kan påverka

    Två partier som har medvind är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Båda partierna ser ut att gå framåt betydligt sedan förra EU-valet. KD skulle öka över tre procent och SD omkring fem procent enligt mätningen från Novus. Ökningen skulle innebära att Sverigedemokraterna får fyra mandat i EU-parlamentet nästa mandatperiod istället för två som de har nu. Det kan dock vara svårt att bedöma Sverigedemokraternas siffror då mätningen gjordes innan skandalen med Peter Lundgren avslöjades.

    – Vi kommer inte att veta det, på grund av att den skandalen kom så pass sent, säger Torbjörn Sjöström till Sveriges radio.

    LÄS MER: Så påverkar EU dig – i trafiken

     

    Debatt: Kulturministern – museerna förlorar på statens kulturpolitik

    Debatt: Kulturministern – museerna förlorar på statens kulturpolitik


    Får länsmuseerna inte bättre ekonomiska villkor blir konsekvenserna snart kännbara för landets barn och unga, som enligt de kulturpolitiska målen ska prioriteras, skriver Länsmuseernas samarbetsråd samt ordföranden i 21 länsmuseer. Detta...

    Får länsmuseerna inte bättre ekonomiska villkor blir konsekvenserna snart kännbara för landets barn och unga, som enligt de kulturpolitiska målen ska prioriteras, skriver Länsmuseernas samarbetsråd samt ordföranden i 21 länsmuseer.

    Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

    Statens sätt att fördela kulturanslag regionalt har under flera år kraftigt missgynnat landets länsmuseer. Det är hög tid för riksdagspartierna och regeringen att uppmärksamma de regionala museernas svåra ekonomiska situation. Över blockgränserna kräver vi att statens grundfinansiering höjs. Sker inte detta kommer länsmuseerna tvingas att göra uppsägningar och staten kommer inte att kunna nå de kulturpolitiska målen i hela landet.

    Staten har varit sämst oavsett om det har varit en alliansstyrd eller en socialdemokratiskt ledd regering.

    Myndigheten för kulturanalys visar i rapporten Kulturanalys 2019, en lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen att länsmuseerna har tvingats säga upp nästan var tionde anställd under perioden 2003 till 2017. Flera museer har nära nog halverat sin personalstyrka. Bakom detta ligger att anslagen inte har räknats upp. Staten har varit sämst oavsett om det har varit en alliansstyrd eller en socialdemokratiskt ledd regering.

    Den senaste mandatperioden räknades statens anslag upp med endast en procent årligen och så lär det fortsätta under den nya mandatperioden om inget görs. Detta är dessutom en fortsättning på en underfinansiering som pågått i närmare tjugo år.

    En av våra museichefer konstaterade nyligen uppgivet: ”Nu har det snart gått fem år. Det är med andra ord snart dags att varsla anställda så att ekonomin kan gå ihop”. I tider av minskade resurser har museerna prioriterat den publika verksamheten men detta har skett på bekostnad av kunskapsuppbyggnaden och samlingsförvaltningen, som på många håll skruvats ned till ett minimum. Detta står i skarp kontrast till det uppdrag vi har fått i den nya museilagen.

    LÄS MER: Debatt: Sexistisk reklam måste få hårdare straff

    Får länsmuseerna inte bättre ekonomiska villkor blir konsekvenserna snart kännbara för landets barn och unga, som enligt de kulturpolitiska målen ska prioriteras. Framför oss ligger beslut om att skära ned på antalet utställningar och på de pedagogiska verksamheterna som riktas till skolorna. Sådana nedskärningar måste undvikas, särskilt i en tid som präglas av ökad intolerans, fake news och rotlöshet. Nu om någonsin behövs det starka och självständiga kultur- och historieaktörer som med gedigna kunskaper kan hjälpa barn och unga att förstå sin samtid och skapa dialog om de utmaningar som samhället står inför.

    Vi riktar oss till kulturminister Amanda Lind (MP), kulturutskottets ordförande Christer Nylander (L) och övriga partiers kulturpolitiska talespersoner: Det är dags att uppvärdera länsmuseernas omistliga betydelse i ett föränderligt samhälle.

    Undertecknat av styrelsen för Länsmuseernas samarbetsråd samt ordföranden i 21 länsmuseer

    Kalmar läns museum: Jonas Hellberg (S), ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd

    Bohusläns museum: Inga Göransson (C), vice ordförande Länsmuseernas samarbetsråd

    Blekinge museum: Jesper Rehn (L)

    Dalarnas museum: Mursal Isa (MP)

    Hallands länsmuseer: Therese Stoltz (S)

    Jönköpings läns museum: Inger Gustafsson (L), Raymond Pettersson (C)

    Kulturen i Lund: Bengt L Andersson

    Länsmuseet Gävleborg: Mats Kolarby (S)

    Gotlands museum: Peter Molin

    Länsmuseet Västernorrland – Murberget: Thomas Näsholm (S)

    Norrbottens museum: Tomas Vedestig (SjvP)

    Regionmuseet i Kristianstad: Radovan Javurek (L)

    Sveriges Hembygdsförbund: Jan Nordwall

    Sörmlands museum: Åsa Kratz (S)

    Upplandsmuseet: Örjan Berglund (C)

    Värmlands museum: Ulrica Jacobs (M)

    Västerbottens museum: Anders Lidström (S), Monica Fahlén (S)

    Västergötlands museum: Roland Andersson (S)

    Västmanlands läns museum: Agne Furingsten (L)

    Horoskop – fredag 24 maj


    Väduren (21 mars – 20 april) Vissa husliga angelägenheter kräver din uppmärksamhet. Oxen (21 april – 21 maj)Du har vind i seglen, men förefaller ändå en smula dämpad för ögonblicket. Tvillingarna (22 maj – 21 juni)Du kan få...

    Väduren (21 mars – 20 april)
    Vissa husliga angelägenheter kräver din uppmärksamhet.

    Oxen (21 april – 21 maj)
    Du har vind i seglen, men förefaller ändå en smula dämpad för ögonblicket.

    Tvillingarna (22 maj – 21 juni)
    Du kan få besök av långväga gäster. Möjligen har vissa av dina planer eller idéer inte fallit i god jord.

    Kräftan (22 juni – 23 juli)
    Många kräftor känner sig kluvna i dag. Försök vara konsekvent i allt du gör.

    Lejonet (24 juli – 23 augusti)
    Ibland kan det vara viktigt att försöka komma tillrätta med ett visst problem på egen hand.

    Jungfrun (24 augusti – 23 september)
    Många jungfruar känner sig nu i behov av att hålla huvudet kallt.

    Vågen (24 september – 23 oktober)
    Det kan ibland bli nödvändigt med ett samarbete man i normala fall skulle undvika.

    Skorpionen (24 oktober – 22 november)
    Dagen är väl vald för problemlösning och knytandet av nya kontakter.

    Skytten (23 november – 20 december)
    Ett förslag någon ger dig kan bli intressant, skjut inte upp något du tänkt göra.

    Stenbocken (21 december – 20 januari)
    Många stenbockar känner sig nu stöttade av planeterna. Skjut inte upp något du tänkt göra.

    Vattumannen (21 januari – 19 februari)
    En vän försöker förmå dig att se klart och logiskt på det mesta. Du är just nu rätt påhittig.

    Fiskarna (20 februari – 20 mars)
    Du är lite för öppenhjärtig. Gå försiktigt tillväga så att du inte yppar något för fel öron.

    Kriminalteknikern om nya dna-testerna:

    Kriminalteknikern om nya dna-testerna: "Ska inte ses som bevis"


    När ett 25 år gammalt våldtäktsfall nyligen löstes var det tack vare så kallad "familjesökning" i polisens dna-register. Men det lyckade utfallet handlade en hel del om tur – polisen får inte alltid träff i registren. "Jag vill slå ett...

    När ett 25 år gammalt våldtäktsfall nyligen löstes var det tack vare så kallad "familjesökning" i polisens dna-register. Men det lyckade utfallet handlade en hel del om tur – polisen får inte alltid träff i registren. "Jag vill slå ett slag för att man alltid ska topsa misstänkta när det finns laglig grund", säger Christina Widén vid polisens laboratorium.

    Sedan årsskiftet är det tillåtet för polisen att göra så kallade ”familjesökningar” av dna-profiler som man har funnit vid en brottsplats.

    Tidigare har polisen endast kunnat söka på det dna-spår man har hittat vid brottsplatsen. Det nya är alltså att man nu även, i utrednings- och dna-registret, får söka efter släkt och familj till den person vars dna man har funnit.

    LÄS MER: Polisen listar 26 män i jakten på dubbelmördaren

    – Det nya är egentligen bara att vi enligt lag får göra detta. Tekniken har funnits i några år, och i till exempel England är det här ett verktyg som polisen har använt sig av under en längre tid, säger Christina Widén, forensiker vid Nationellt forensiskt centrum.

    Blandade resultat vid dna-matchning

    Efter en längre utredning får avdelningen från och med 2019 söka efter släkt och familj i polisens dna-register. När en utredare har funnit spår från en potentiell gärningsman på en brottsplats skickas detta till NFC i Linköping.

    LÄS MER: Dna-språng kan lösa dubbelmord i Linköping

    Dna-spåret förbereds sedan innan det förs in i systemet och matchas mot befintliga prover. Hur bra träffar man får kan variera rejält.

    – Vi letar efter träffar som är så lika originalet som möjligt. Föräldrar och barn har ofta liknande dna-mönster och detsamma gäller syskon. Men det kan skilja sig åt – ibland har obesläktade personer dna-mönster som är mer lika varandra än de man hittar hos personer inom samma familj, säger Christina Widén.

    Söker bland 160 000 personer

    Och i slutändan handlar matchningarna en hel del om tur.

    I polisens register finns 160 000 personprofiler. Det rör sig om personer som tidigare har dömts till ett annat straff än böter samt personer som har varit skäligen misstänkta för brott. Dessa har polisen ”topsat” – alltså inhämtat dna-prover från.

    LÄS MER: Misstänkt våldtäktsman häktad efter 24 år – med hjälp av ny dna-metod

    Och så sent som förra veckan bar familjesökningarna frukt när ett 24 år gammalt våldtäktsfall kunde klaras upp. Detta efter att dna från brottsplatsen kunde kopplas till en av gärningsmannens anhöriga, vars dna också fanns i registret.

    – Men man ska veta att den gärningsman som kunde knytas till brottet tidigare har varit skäligen misstänkt, men han topsades inte då. Jag vill slå ett slag för att man polisen alltid ska göra det när det finns laglig grund, det visar ju att det här ärendet hade kunnat lösas för länge sedan, säger Christina Widén.

    Fungerar inte som bevis

    Familjesökningarna ska dock inte ses som bevis i sig, utan det rör sig endast spaningsunderlag som polisen får tillgång till.

    Träffresultaten vid sökning av liknande dna kan vara många, och ibland kan det till exempel se ut som att ett barn skulle kunna ha 50 föräldrar, baserat på sökresultatet i registren.

    LÄS MER: Regeringen vill skärpa straffet för mord

    – Då får sedvanligt utredningsarbete ta vid och man får se om dna-profilen stämmer in med övriga spår man har i fallet, säger Christina Widén.

    Risk att folk har för stor tilltro till systemet

    Trots de initiala framgångarna i ovan nämnda våldtäktsfall, och även gällande dubbelmordet i Linköping 2004, är Christina Widén försiktig med att uttala sig om det nya systemets betydelse vid utredningar.

    I flera ärenden har hon ännu inte fått någon feedback, och det finns en risk för att såväl allmänheten som utredare inom polisen, som får tillbaka listorna med sökresultaten, hyser för stor tilltro till systemet.

    LÄS MER: Kvinna försökte tända eld på häst – misstänks för mordbrand

    – Jag tycker att vi har förberett oss på ett bra sätt, men det kommer nog att dröja 1-2 år innan vi faktiskt kan göra en bedömning gällande resultatet av dessa familjesökningar. I de fall vi har fått träff vid sökningar, har de alltid legat högst upp på våra listor? Våra tester visar att släktingar ska hamna högt upp, men det kan såklart skilja sig från verkligheten. Det är något vi får följa upp, säger Christina Widén.

    Experten om lagförslag att låta fler avtjäna straff utomlands:

    Experten om lagförslag att låta fler avtjäna straff utomlands: "Oroande"


    Ett lagförslag om att låta fler EU-medborgare som döms för brott i Sverige avtjäna straffen i sina hemländer ligger nu under behandling. Problematiskt, tycker professorn Vanessa Barker.Utländska personers straff bör i största möjliga...

    Ett lagförslag om att låta fler EU-medborgare som döms för brott i Sverige avtjäna straffen i sina hemländer ligger nu under behandling. Problematiskt, tycker professorn Vanessa Barker.

    Utländska personers straff bör i största möjliga utsträckning avtjänas i andra länder, enligt justitiedepartementets nya lagförslag.

    Ansträngda resurser

    – Fler borde avtjäna sina fängelsestraff i hemländerna. Kriminalvårdens resurser är ansträngda och den som döms för ett brott får bättre möjlighet till återanpassning där personen kommer att vistas efter avtjänat straff, säger inrikesminister Mikael Damberg i ett pressmeddelande.

    Vanessa Barker är professor i sociologi på Stockholms universitet. Hon är även styrelsemedlem i en forskargrupp på Oxfords universitet som riktar in sig på frågor om brottslighet och nationsgränser.

    – Det här är en oroväckande utveckling för det svenska rättssamhället, säger hon.

    LÄS MER: Stal tre oxfiléer – döms till utvisning i fem år

    Skapar olika riktningar

    Lagförslaget gäller EU-medborgare som döms för brott i Sverige. Vanessa Barker tycker det är problematiskt att rättsväsendet går i två olika riktningar:

    – För svenskar som begår ett brott får man en ny chans att komma tillbaka till samhället. Det ger man inte invandrare med det här förslaget. I ett demokratiskt samhälle ska man behandla alla människor lika, men vi rör oss mot ett mer exkluderande samhälle som delar upp människor.

    LÄS MER: Moderaterna vill stoppa utländska stöldligor – genom att förenkla utvisning

    Svårt att avgöra

    Förslaget gäller personer med en stark anknutning till ett annat land, men enligt Vanessa Barker kan det bli svårt att omfatta det i praktiken:

    –  Någon som är född i ett annat land men bott i Sverige i stort sett hela livet, hör den personen hemma i sitt hemland eller i Sverige? I stället för att behandla frågor om kriminalitet som rättsväsendet ska göra kan i stället handla om subjektiva tolkningar om vem som hör hemma i ett samhälle eller inte.

    Lagändringarna, som är ute på remiss, föreslås träda i kraft i juli 2020.

    LÄS MER: Kriminella som inte kan utvisas ska placeras på ö i Danmark

    Kritik mot att elefantjakt legaliseras:

    Kritik mot att elefantjakt legaliseras: "Fruktansvärt beslut"


    I Botswana ska jakt på elefanter och andra vilda djur tillåtas. Lokala naturvårdsorganisationer välkomnar beslutet, eftersom det kan gynna delar av samhället ekonomiskt. Men djurrättsorganisationer rasar. Ett förbud mot elefantjakt infördes i...

    I Botswana ska jakt på elefanter och andra vilda djur tillåtas. Lokala naturvårdsorganisationer välkomnar beslutet, eftersom det kan gynna delar av samhället ekonomiskt. Men djurrättsorganisationer rasar.

    Ett förbud mot elefantjakt infördes i Botswana 2014, men nu ska det bli tillåtet igen, skriver TT. Anledningen ska vara att elefanter skadat jordbrukares mark. Vissa naturvårdsorganisationer ställer sig bakom legaliseringen, men djurrättsorganisationer fördömer beslutet.

    LÄS MER: Trump får kritik för beslut om elefanttroféer

    Möts av kritik

    Landet i södra delarna av Afrika uppskattas ha mellan 135 000 och 160 000 elefanter.

    Legaliseringen har väckt stor ilska, bland annat hos djurrättsorganisationen Humane Society International som kallar beslutet fasansfullt. De menar att elefantjakt både är moraliskt tvivelaktigt, men även kommer skada turistindustrin som till stor del gynnas av vildlivet.

    ”Vi bönfaller Botswanas regering att tänka om”, säger organisationen enligt TT.

    LÄS MER: Misstänkt tjuvjägare uppäten av lejon – geväret låg laddat i närheten